1. Att det finns klart definierade gränser för den gemensamma resurspoolen och för vilka som har rätt att utnyttja den.
2. Att det råder överensstämmelse mellan de regelsystem som gäller och de lokala förhållandena.
3. Att de som påverkas av reglerna för resursuttag och skötsel har rätt att delta i besluten om ändringar av dessa regler.
4. Att de som övervakar resurspoolen och regelefterlevnaden själva är brukare eller har sitt uppdrag från alla brukare.
5. Att brott mot de gemensamma reglerna straffas i enlighet med brottets art och med hänsyn till omständigheterna. Straffen utdelas av övriga brukare (Ostroms ”appropriatörer”, se s. 65) eller av någon som fått uppdraget och är ansvarig inför dem.
6. Att alla brukare och de förtroendemän som de utser har tillgång till lokala arenor för att sinsemellan gemensamt lösa problem och konflikter.
7. Att politiska instanser på central, regional och lokal nivå låter brukarna sätta upp egna regelsystem och själva sörja för att reglerna efterlevs.
Dessa punkter gäller i förhållande till enskilda, lätt urskiljbara gemensamma resurspooler. I de flesta fall är en resurspool del av större sådana system av resurser och institutioner för utnyttjande och skötsel. Ytterligare en faktor blir då avgörande:
8. Att resursuttag, insatser för resursskötsel och förbättring, övervakning av beteendet, konfliktlösning samt stadge- och policy beslut är organiserade i sammanvävda (”nästlade”) och ömsesidigt beroende nivåer.